tisdag 24 maj 2011

Tur med vädret... "hårt" ljus.

En vända förbi Marstrand när jag ändå var i närheten resulterade i några bilder som sparas för framtiden. I höst, när detta uppdrag är slutlevererat, ska jag sätta mig och gå igenom de hundratals bilder jag tagit "vid sidan av" och sedan ska de säljbara distribueras via Mattons bildbyrå, som jag är ansluten till. De två här nedan kommer att finnas till salu på Matton.se fram mot vintern skulle jag tro.



Nu undrar en del varför jag ska vänta tills i höst innan jag sätter mig med detta. Jag sitter ju framför datorn nu! Svaret på den frågan är att bildbyråbilder måste hålla en viss teknisk kvalitet för att bli godkända för försäljning. För min del ser arbetsgången ut ung. som följer. Jag använder två kameror (Nikon D700 och Nikon D3x) för detta ändamål. I dessa kameror har jag gjort förvalda inställningar som passar för ändamålet och döpt dem till "Matton". Jag väljer alltså inställningsbanken Matton och får då råformat (NEF), lägsta ISO och konvertering i 14 bitar. Detta betyder att jag kramar ur den högsta möjliga bildkvaliteten kameran+objektivet kan åstadkomma. Och att inställningar för vitbalans, skärpa, färg o.s.v. inte spelar någon roll eftersom jag bara sparar rådata från sensorn. Resten görs i datorn.

När jag tankat över bilderna till datorn vidtar en rätt lång process. Det första jag gör är att öppna bilderna i Bridge eller NX2 och göra nödvändiga korrigeringar innan bilderna konverteras till ett "normalt" format i RGB. Första steget är att göra dessa korrigeringar och sedan spara bilderna som .psd eller .tif med färgrymden Wide Gamut RGB och 16bit/kanal.

Nu har jag RGB bilder med så mycket information kvar som går att bevara till RGB. Nu gör jag den övriga retuschering/redigering som behövs. När det gäller bildbyråbilder så betyder detta bl.a. att alla "prickar" måste tas bort. Det kan vara fåglar mot himlen en kilometer bort eller flugor eller damm på sensorn. Sedan gäller att detaljgranska bilderna efter varumärken, identifierbara personer och logotyper. Allt sådant måste bort, såvida man inte har skriftlig modellrelease på de personer som ev. syns i bild. Vidare måste ev. kromatisk abberation och andra optikfel korrigeras. Det kan vara vinjettering eller förvrängningar av olika slag. Likaså måste en noggrann nivåkorrigering göras i detta moment. Bilden ska befinna sig inom ett tryckbart omfång. De ljusaste delarna får inte bli vitt (= ingen tryckfärg vid tryckning) och de mörkaste får inte "sota igen" alltså bli svarta. Det ska finnas täckning och nyanser i hela bilden från ljus till mörker.

När dessa moment är avklarade är det dags att konvertera bilden till 8bit/kanal i färgrymden AdobeRGB(1998) och ett tryckbart format. Detta är ett kapitel för sig bl.a. med fyra olika metoder för konverteringen från 16 till 8 bitar mm. När jag gjort detta sparar jag bilden som antingen .psd eller .tif. Därifrån sparar jag sedan en JPEG-bild i mindre format och färgrymden sRGB (som ser bättre ut på bildskärm) och skickar in denna bild för ev. urval hos bildbyrån.

Så, det tar lite tid och arbete att lämna bilder till bildbyråer. När sedan deras besked att bilden är antagen kommer, så börjar nästa process. Då ska bilden levereras i full upplösning och i samband med detta ska metadata skrivas. Metadata är data om bilden. Sökord, beskrivning, vad, var, när o.s.v. leverans av ev. modellreleaser mm. Och till sist, efter ytterligare ett varv på byrån kan bilden komma ut till försäljning. Och, förhoppningsvis, sälja!

1 kommentar:

  1. Hej,
    kul att några har klickat sig vidare, har tyvärr inte än hittat så många bra yrkesfotografbloggar som just beskriver alla olika moment arbetsdagarna kan bestå av.

    Det där med bildbyråer har jag tänkt på länge, men ju mer jag läser om andras arbete för att få det att fungera desto mindre ork får jag att hitta tiden att faktiskt komma igång.

    Förstår dock helt grejen med kattbilder, har liknande upplevelser på Flickr med de enda kattbilder jag någonsin publicerat, de är hur populära som helst. Ger mig tyvärr inga pengar, dock lite kul ändå.

    SvaraRadera