Nikon EM.

Köpte en gammal Nikon EM för några hundralappar. Satte i en Ilford FP4 och roade mig under eftermiddagen. Just framkallat. Och nu vet jag inte om jag ska säga mer eftersom det kanske bara funkar på sådana som en gång i tiden började fotografera med film. Men, resultatet. Och kameran. EM var en "instegskamera" alltså så enkel och billig som en slr kunde vara på den tiden (början av 80-talet). Endast bländarförval och mycket få funktioner. Men hur känns den? Som en kamera i handen. Ett ergonomiskt utformat verktyg med rätt balans och tyngd. Exponerar dessutom korrekt trots att jag pressade den till att gå över alla exp. tider. 40 år gammal slutare och exponeringsmätare. Vad ska man säga? Jag tror inte att någon av mina svindyra jobbkameror kommer att prestera detta om 40 år.
Efter min återkomst till den analoga världen för några år sedan, har jag bara velat använda mellan- och storformat för att inte snubbla på den ibland betänkliga bildkvaliteten småbild ju dessvärre har. MEN, med denna billiga och enkla slr känner jag att det problemet inte riktigt finns. Det blir helt enkelt tillräckligt bra. Och jag får ett negativ i handen istället för en bokstavskod på hårddisken. Fotografisk bild är tillbaka!