Som yrkesplåtis jobbar jag naturligtvis digitalt hela vägen och har gjort så i över 20 år. I mina egna projekt har jag dock på senare år börjat återgå till det analoga (blev påmind om fördelarna när min son gick i filmskola och han och hans kompisar visade sig föredra gamla småbildskameror för stillbild). Jag hade liksom glömt, eller förträngt det jag sysslade med i så många år innan digitalfoto föddes. Särskilt hade jag glömt hur kul det var men även de faktiska fördelarna. Som att slippa de underliga snabba högdagerklippen, där en himmel i starkt solsken övergår till turkos från blått innan den helt klipper till vitt (åtminstone Nikon har denna egenskap). En annan skillnad jag dock inte glömt utan jobbar med varje dag är denna . Gäller naturligtvis bara för negativ film och än mer för svartvitt, men är en egenskap jag tycker är lättare att acceptera i filmversionen. Ytterligare en annan sak är att en digital kamera oavsett antal pixlar på sensorn, helt enkelt inte kan registrera...
