Personalporträtt igen.

Under det senaste året har jag försökt lämna (till Stefan Tell) denna genre för att helt kunna koncentrera mig på industri- och fastighetsfoto. Det är ju väldigt olika förutsättningar och helt olika utrustning. Jag trivs inget vidare i en studio men dess bättre med stövlar på en byggarbetsplats. Tror att det kan hänga ihop med mina allra första jobb i tonåren då jag hade lite olika uppgifter i bygg- och schaktbranschen. Då packade jag en bil med verktyg på morgonen och åkte iväg med en arbetsorder till någon eller några orter/adresser. Jag gillade det verkligen. Nu packar jag bilen med fotoutrustning och åker iväg på olika uppdrag i närheten eller långt borta. Det är det jag trivs allra bäst med som fotograf. Omväxlingen med att jobba på nya platser nästan varje dag och utmaningen med att inte helt kunna kontrollera ljus o.dyl. utan att det hela tiden behövs uppfinningsrikedom och förmåga att "gilla läget" och göra det bästa av det. I bland är det silvertejp och ficklampor som löser problemet och i bland dyr hyr-utrustning. Det är det som är det roliga med jobbet. Att finna lösningen för att få de bilder kunden vill ha oavsett förhållandena på platsen.
Porträtten nedan har ett gulstick som ska bort före leverans. Det blir så, gult eller grönt eller magenta, när man bygger studio i ett konferensrum. I regel är det omöjligt att undvika blandljus och färgstick. Så det blir en hel del redigering efter sådana fotograferingar.