Additiv och Subtraktiv färg.

Färg uppstår i hjärnan när ljus med olika våglängder når synnerven. Kombinationen av våglängder bestämmer vilken färg vi ser.

Additiv färgblandning fungerar som namnet antyder genom att addera ljus med olika våglängder till varandra. Om man adderar alla synliga våglängder av ljus, så får man vitt.

Subtraktiv färgblandning fungerar också som namnet antyder, alltså genom att subtrahera ljus med olika våglängder från varandra. Om man subtraherar alla synliga våglängder får man svart. Eller uttryckt på ett annat sätt, om man tar bort allt ljus får man svart.

Det finns inga egentliga färger i bemärkelsen "målarfärg", utan bara olika material som reflekterar olika delar (våglängder) av det synliga ljuset. Ett blått tyg t.ex. absorberar alla våglängder utom de blå som reflekteras, når ögat, och därför uppfattas som tygets färg.

Men om ljuskällan som lyser på tyget har en annan sammansättning så blir också den reflekterade färgen annorlunda. Färgen skapas alltså av ljuskällan. Den är INTE en absolut egenskap ett material har. Lyser man med en röd lampa på ett vitt papper så blir det faktiskt rött! Det är inte så att det "egentligen" är vitt :-) 

I den digitala världen brukar man kalla additiv färg RGB eftersom den byggs upp av de tre grundfärgerna Red, Green, Blue. Och subtraktiv färg brukar kallas CMYK efter Cyan, Magenta, Yellow och Key colour (Svart).

Om man blandar rött, grönt och gult ljus så får man vitt. Om man blandar cyan, magenta och gul målarfärg så får man (nästan) svart. Nästan beror på att det inte finns så rena fysiska färgmaterial att det faktiskt blir svart. Därför måste man i tryckeriet tillsätta en fjärde färg (Key colour) som brukar vara någon variant av svart.

Beteckningen CMYK kommer från repro/tryckeri världen eftersom det är de fyra färger som vanligtvis använd i s.k. fyrfärgstryck. (CMYK i datorn är förstås också additiv och visas som RGB så länge den befinner sig på datorskärmen. Det är först det tryckta resultatet som använder sig av subtraktiv färgblandning).

RGB finns i flera varianter (de två vanligaste är sRGB för skärm och aRGB för tryck). Gemensamt för de flesta av dem är att de innehåller fler färger än CMYK och därför måste konverteras till CMYK för tryck.

RGB och CMYK förhåller sig till varandra enligt bilden nedan.

Så länge man arbetar på bildskärm med sådant som bara ska visas på bildskärmar behöver man inte bry sig så mycket om det här eftersom man aldrig behöver lämna RGB läget. Det är först när något ska tryckas med tryckfärger och man därför måste översätta additivt till subtraktivt som det kan uppstå problem.
Processen att översätta additiv färg till subtraktiv (tryckfärg) kallas färgseparation (som kan göras på fyra olika sätt, jag beskriver en annan gång). Och här uppstår ofta problem mest beroende på det faktum att det är en fysisk omöjlighet att framställa absolut rena färger i den "subtraktiva världen". 

En målarfärg eller tryckfärg består av flera beståndsdelar som alla har olika förmåga att reflektera ljus. Den del av en färg som är själva färgämnet kallas pigment. Men förutom pigmentet består färgen också av bindemedel, konsistensgivare, olika konserveringsmedel m.m. Sammantaget blir det ganska långt från den rena färg som man ser i RGB på (den kalibrerade och profilerade) bildskärmen. Dessutom finns inga rena C, M, Y eller K pigment utan de måste blandas från andra pigment (som då också kan leda till metameri).

Förutom allt detta förlorar man också information vid övergången från RGB till CMYK. En översättning är ju alltid en kompromiss. Tänk på detta när du jobbar i Photoshop. Att hoppa från RGB till CMYK och sedan till RGB igen, innebär att du inte har kvar samma bild som du hade innan eftersom CMYK är "mindre" och därför kapar en del färger.

Ha istället gärna profilen från tryckeriet eller skrivaren sparad på datorn och byt (simulera) mellan RGB läge och profilen med jämna mellanrum för att se hur trycket kommer att bli. 

Så brukar jag jobba och då blir det inte så många överraskningar som om man bara jobbar med en bild och färgerna sedan visar sig inte gå att översätta på ett bra sätt till tryck/utskrift. Förutsätter förstås att bildskärmen är både kalibrerad och profilerad (och helst att inga andra ljuskällor finns i rummet).