Semesternattsfundering.
Dokumentärfoto. Eller dokumenterande foto, som jag kallar det för att undvika klyschorna, har diskuterats ganska mycket under det senaste året. Jag har ju själv en del uppdrag som tangerar detta område så jag tänkte redovisa hur jag ser på det så att ni ev. blivande kunder vet.
Dokumentärt, eller dokumenterande foto ska ju vara just dokumenterande. Men vad är det som ska dokumenteras? Ofta när jag ser något, en scen eller helt enkelt inget speciellt, bara vardagen, kommer jag sedan ihåg denna bild på ett annat sätt än jag egentligen såg den. Jag kan se ett annat perspektiv, andra färger eller en mer renodlad bild än den som faktiskt fanns. Så vad är då sanningen? Hur det såg ut eller hur jag minns det?
För mig är inte det enbart registrerande fotografiet speciellt sant. Som jag ser det kan det vara motiverat att t.ex. förstärka färger e.dyl. Däremot tycker jag inte om några effekter för effekternas egen skull. T.ex. HDR-foto finns på min "no-no-lista". En tom effekt om den inte används så skickligt att den inte märks.
Men vill du ha en logotype som ska vara med i bilden förstärkt, eller några finnar som vanligen inte finns där i ansiktet retuscherade, eller den där skottkärran som inte brukar stå där, bortplockad, så gör jag det. På det viset kommer vi ju faktiskt närmare verkligheten än det som visade sig i just den stund då fotot togs.
Det opartiskt opersonliga redovisande dokumentära vill jag nog påstå knappast existerar om du anlitar en fotograf för att ta bilderna. Det går ju inte att komma ifrån att man åtminstone väljer vinklar och utsnitt. Ska fotografens inflytande på bilden vara så litet som möjligt så föreslår jag en bevakningskamera istället ;-)
Dokumentärt, eller dokumenterande foto ska ju vara just dokumenterande. Men vad är det som ska dokumenteras? Ofta när jag ser något, en scen eller helt enkelt inget speciellt, bara vardagen, kommer jag sedan ihåg denna bild på ett annat sätt än jag egentligen såg den. Jag kan se ett annat perspektiv, andra färger eller en mer renodlad bild än den som faktiskt fanns. Så vad är då sanningen? Hur det såg ut eller hur jag minns det?
För mig är inte det enbart registrerande fotografiet speciellt sant. Som jag ser det kan det vara motiverat att t.ex. förstärka färger e.dyl. Däremot tycker jag inte om några effekter för effekternas egen skull. T.ex. HDR-foto finns på min "no-no-lista". En tom effekt om den inte används så skickligt att den inte märks.
Men vill du ha en logotype som ska vara med i bilden förstärkt, eller några finnar som vanligen inte finns där i ansiktet retuscherade, eller den där skottkärran som inte brukar stå där, bortplockad, så gör jag det. På det viset kommer vi ju faktiskt närmare verkligheten än det som visade sig i just den stund då fotot togs.
Det opartiskt opersonliga redovisande dokumentära vill jag nog påstå knappast existerar om du anlitar en fotograf för att ta bilderna. Det går ju inte att komma ifrån att man åtminstone väljer vinklar och utsnitt. Ska fotografens inflytande på bilden vara så litet som möjligt så föreslår jag en bevakningskamera istället ;-)
Kommentarer
Skicka en kommentar